Idag på förmiddagen tog jag med mig Nellie och Pärla bort till vår lydnadsplan. Pärla är fortfarande inackorderad hos oss så det blir jag som sköter hennes träning under denna tid.

Pärla fick idag jobba med sitt, stanna kvar, stanna och inkallning. Jag band upp Nellie för att se hur stort dragplåster hon skulle vara och om det överhuvudtaget skulle gå att jobba med Pärla när detta störande moment fanns. Vi började med kontakten och när den var bra så gick vi över till att stanna. Pärla stannade direkt, jag klickade och hon fick sin godis. Vi jobbade även med att hon skulle sitta bunden utan att gnälla eller försöka komma loss, även det gick så bra att vi gjorde detta utan att hon var bunden. Ordet sitt vet hon direkt vad det betyder så detta behöver vi inte jobba med hela tiden. På vägen hem blev det koppelträning, detta att gå i fint i koppel när det 'är fler hundar med är ju inte så lätt, men vi jobbade och hon klarade detta jättebra, åtminstående så många gånger att hon kunde belönas. Sedan blev det sista kommandot idag att stanna vid övergångsstället, detta har vi ju nött varje gång vi varit ute på promenad så detta sitter fint och här har vi nu övergått till att bara belöna med klicker inget extragodis.

På onsdag när vi har vår nästa kurs så har Pärla flyttat hem igen och jag vet inte om hennes matte kan vara med denna dag. Jag hoppas att alla valparna som går på denna kurs jobbar mycket under veckorna och att ni försöker vara så konsekventa som möjligt.

Så var vi framme vid andra kurstillfället och jag hoppades verkligen på att vi skulle ha vädergudarna med oss denna dag.

Redan på morgonen hade jag fått veta att tre av de sju hundarna som går på kursen inte kunde komma. Men det skulle ju i alla fall bli fyra stycken och det är ju bra att man kan hinna med dem alla.

Det var idag Pärla, Axel, Truls och Vera. Det som stod på schemat denna dag var kontakt, inkallning och stanna, stanna kvar.

Kontaktövningarna gick suveränt, alla var jätteduktiga. Även inkallningen gick bra, fast visst fanns det en del störande moment på vägen till husse/matte som måste undersökas, men vad gör det, det är ju valpar vi jobbar med.

Vi jobbade sedan med slalomträning, där är det ju lika viktigt att de som bara står som stolpar pratar med sin valp och får den att inte bry sig om den som går förbi. Det blev en del stopp på vägen, klart man måste stanna och morsa på kompisen när man ändå går förbi. Att göra detta med koppel var svårt, tror jag att de flesta tyckte. Men så ville jag se precis samma sak fast då med lösa hundar. Fick påpeka för förarna att de måste vara roliga, gärna hoppa och skutta och visa för sin hund att den hade världens roligaste förare. Detta gick jättebra. Nu är det ju så att jag försöker få dem att använda både pipan och klickern och detta är ju inte så lätt alla gånger. Även det att ge valpen sin belöning i rätt tid är något som ibland kan vara svårt. Som matte/husse blir man ju så glad när sin lilla valp klarar av ett moment och innan godiset har kommit fram så har valpen redan hunnit göra något helt annat och vad händer då, jo det får ju inte sin belöning för rätt sak. Men det kommer, tror att bara alla har lärt sig hur man jobbar med klicker så kommer detta att bli lättare.

Vi hade dagen till ära Axels husse med och han fotograferade en hel del. så jag hoppas att vi får lite kort att sätta in på denna sida.

Eftersom cockern Vera inte kunde komma på söndagen  så anslöt de sig till kursen på tisdagen istället, det blev då två cockervalpar Pärla och Vera, mycket bus blev det när de två syrrorna möttes igen. Vi hade denna dag vädergudarna med oss och vi kunde även ta en promenad med hundarna  och då även med terriern Axel som anslöt sig på ängen. Det blev fullt bus och stoj och valparna var efter detta mycket trötta. När vi precis hade kommit in efter denna kurs så öppnade sig himlen och regnet öste ner.

Så var då vårens lydnadskurs eller valplek som man även kan kalla denna kurs igång.Det var sju tappra valpägare som infann sig fast regnet fullkomligt vräkte ner denna dag.Det måste väl medges att denna timme kändes mycket lång. Det var mattar och hussar med stelfrusna fingrar, genomvåta kläder och även mycket våta och småfrusna valpar, men vad duktiga alla var.Denna första dag jobbade vi mest med kontakten, det är ju ändå denna som är det viktigaste och inkörsporten till en bra och följsam hund.På plats denna dag var det blandisen Lola, borderterriern Axel, cockern Truls, cockern Viggo, cockern Daysie och cockern Olga.